Epigenetics and the Epigenome
By Carlos Orozco

Carlos Orozco Carlos Orozco

Traditionally speaking epigenetics is the study of heritable changes in gene expression that are not mediated
through the DNA sequence but through the proteins found in the cell nucleus as well as those found in the cellular
membrane (Lipton 2005)1.

Molecular mechanisms that mediate epigenetic regulation include DNA methylation and chromatin/histone modifications that results in the non-expression of genes (Lipton 2013, Cheung et al 2005, Elgin 1996) 2-5.
Therefore, genes do not control our biology as it was originally believed. Moreover, we are not victims of our
hereditary make up. With the identification of key histone-modifying enzymes, the biological functions of many histone posttranslational modifications are now beginning to be elucidated based on environmental signals and not on genetic determination (Van Steensel 2011)5. This means that our nutrition, thoughts, meditation, e smog (radiation emanating from electromagnetic frequencies), coming from electrical appliances that make our life very easy and convenient, play a major role in gene control through epigenetics.

The change in gene expression is mediated by our perception of the world around us, and it happens within hours.
The epigenome is constantly influenced by these perceptions and signals from the environment. Therefore, histone methylation is of particular interest as it plays critical roles in many epigenetic phenomena3.
When a protein called chromatin, found in the nucleus of our cells condenses, it gives rise to one set of genes that make up the body, another set of genes is found in the heterochromatin otherwise known as junk DNA (Roudier et al, 2011)6. This accounts for 98% of so called non coding DNA. This is so important, because it allows for the patterns found in our Biology and our behavior. The heterochromatin is very resistant to mutations, unlike the genes that are expressed through the reading of the genetic information by the ribosomes. Our life experiences are passed on from generation to generation through the epigenome.
The proteins are the ones that control the reading of genes and not the genes themselves. This is called epigenetics.

In Quantum Physics we now talk about harmonic resonance which deals with vibration between two or more waves which share the same frequency and amplitude and that are found in nature. One has an influence on the
other, that means, the vibration travels across and from one to the other. We can send out vibration, through the process of our own magnetic brain activity. We become entangled with one another and the environment through this process. All of the sudden our brain frequency, thoughts and emotions are broadcasted out into what physicists called the quantum energy field. Our thoughts will recognize frequencies with the same vibration. Our thoughts will come back to us with the same vibration and they will be intensified and amplified by this reaction.

This allows for reactivation of our own resonance, and it will intensify until it becomes our reality. And thus we get what we give, and we get more than we give. Sending positive thoughts will bring back positive actions and a
positive environment. This is important since as negative thoughts for example, will bring back negative circumstances. Our thoughts influence everything around us. This is now known as behavioural epigenetics,
originally baptized by Bruce Lipton as the Biology of Belief.

Memories are passed between generations via epigenetics. What our great grandparents ate, absorbed, thought and were exposed to, can be expressed in our epigenome, when the environmental signals allow for their manifestation.

Eating according to our epigenomic make up is now a reality. The S-Drive allows us to facilitate the decision making process of what to eat and what to avoid, in order to optimize our state of wellness and wellbeing.
Chromatin is found in two varieties: euchromatin and heterochromatin4. Heterochromatin is usually localized to the periphery of the nucleus. Despite this early dichotomy, recent evidence in both animals4 and plants5 has suggested that there are more than two distinct heterochromatin states, and it may in fact exist in four or five states', each marked by different combinations of epigenetic markers.

In summary:
The Epigenome:
• Allows for cellular differentiation
• Silence’s some genes allowing for the expression of others based on environmental signals.
• It uses the process of methylation of histones and heterochromatin to allow for gene expression.
• Epigenetic nutritional food plans change genetic instructions.
• Allows for cellular Epigenetic Therapy by changing genetic instructions.
• The genome is inherited. The epigenome can be altered by environmental signals.
• Understanding and altering the epigenome allows for changes to expression which support wellness.

VIDEO
In Biology of Belief, Dr. Bruce Lipton, PhD, outlines a new understanding of life based on his pioneering research with stem cells at Stanford University. In his book, Dr. Lipton proclaims that genes do not control biology, and that cellular perceptions of the environment are the primary factor in biological processes.

I Biology of Belief, Dr. Bruce Lipton, PhD, skisserer en ny forståelse av livet basert på hans banebrytende forskning med stamceller ved Stanford University. I sin bok, proklamerer Dr. Lipton at gener ikke kontrollerer biologien, og at cellulære forestillinger om miljøet er den primære faktor i biologiske prosesser.


What is Epigenetics? with Nessa Carey

Epigenetisk löpning                                   SE

Sverre Paaske Sverre Paaske

Det är ett känt faktum att regelbunden träning förbättrar hälsa, livskvalitet och livslängd. Det bildas nya blodkärl och mitokondrier i skelettmuskulatur, hjärna och hjärta. Blodtrycket förbättras och de substanser som driver inflammationer blir mindre aktiva. Mekanismerna bakom dessa förändringar kan kartläggas på flera nivåer. Det beror på vilket perspektiv man anlägger. I botten ligger dock generna. De är vårt arv och vårt öde.

På senare tid har intresset ökat för epigenetik. Epigenetik är den del av genetiken som handlar om hur DNA läses av, och hur DNA uttrycks. Det är ett hett forskningsområde som visar att generna kan programmeras om och överrösta det DNA som ärvts från föräldrarna. DNA och gener är hårdvara, medan epigenetiken kan ses som mjukvara.

Forskare vid Karolinska Institutet, under ledning av Professor Carl Johan Sundberg, har under det senaste året studerat hur regelbunden träning påverkar musklernas epigenetik. Det vill säga: blir det lättare att träna en muskel om den har varit tränad förut? Bär den på någon form av molekylärt minne, även när de synliga spåren av en tidigare träning försvunnit?

För att ta reda på detta lät forskarna 23 personer cykla med ena benet 45 minuter per träningspass, fyra gånger i veckan under tre månader. Det otränade benet fungerade som kontrollgrupp. Prestanda mättes i båda benen före och efter träning. Detta pågick under tre månader. Ett år senare kom försökspersonerna tillbaka och tränade båda benen. Därefter analyserades allt data. I slutet av 2014 publicerades resultatet i tidningenEpigenetics. Slutsatsen av studien är att uthållighetsträning som pågår under en längre tid orsakar varaktiga epigenetiska förändringar i musklerna. Forskarna har också kunnat se starka samband mellan dessa förändringar och aktiviteten hos gener som styr förbättrad ämnesomsättning och inflammation. Resultaten kan ha betydelse för framtida behandling av hjärtkärlsjukdom, diabetes och fetma.

Vad vi äter och dricker påverkar oss på djupet
Experiment på möss visar hur viktig mammans kost är för att utforma generna hos sin avkomma. Alla däggdjur har en gen som kallas agouti. När en mus har en muterad agouti-gen som är ometylerad, är dess päls gul och mössen är överviktiga och benägna att drabbas av diabetes och cancer. När agoutigenen metyleras (metylgrupper fästs vid DNA), är pälsen brun och musen frisk. Den feta gula musen och den smala musen är nästan identiska, bortsett från att en enda gen uttrycks på olika sätt.

När forskarna gav gravida gula möss en metylrik kost, blev de flesta musbarnen bruna och friska. Dessa resultat visar att miljön i livmodern påverkar hälsan in i vuxenlivet. Med andra ord bestäms hälsan inte bara av vad vi äter, utan också vad våra föräldrar åt.

Maten programmerar våra celler. Dricker man mycket alkohol, stimuleras ”alkoholgenerna” och man blir bättre på att dricka alkohol. Springer man mycket, programmerar man cellerna så att man blir bättre på att springa.

Strider epigenetiken mot Darwins utvecklingslära?
Epigenetik kan enkelt beskrivas som tillfälliga biokemiska förändringar i genomet, som orsakas av olika former av miljöpåverkan. De kan föras vidare till barn och barnbarn, men lämnar inga spår i DNA. När Darwin kom med sin evolutionsteori, förkastades Lamarcksteori om att förvärvade egenskaper ärvs, t ex att orsaken till att giraffer fick längre halsar var att de sträckte sina halsar och överförde dessa utsträckta halsar till avkomman. Darwin visade att det var slump och naturligt urval som gav girafferna långa halsar. När man sedan återupptäckte hur gener fungerar, skapades en syntes: neodarwinismen. Den har varit en av de mest framgångsrika teorierna under de senaste 100 åren.

En del menar att epigenetik står i strid med neodarwinismen, men det är ett missförstånd. Det är fortfarande slump och naturlig urval som via gener styr evolutionen. Epigenetiken betonar att genernas uttryck kontrolleras, men det är ganska självklart - alternativet vore ju att varje cell i kroppen spottade ut samtliga 21 000 proteiner som generna kodar för dynget runt.

Ungefär så här fungerar det
Föreställ dig en grupp stenåldersmänniskor som levde på bakhållsjakt. En plötslig klimatförändring gjorde att träden försvann, vilket tvingade människorna att springa efter byten. Det ledde till epigenetiska förändringar som gjorde att människorna blev bättre på att springa. Dessa uttryck ärvdes av barnen som dessutom lärde sig springa från unga år. Dessa förbättringar fanns inte kodade i DNA, så skulle de sluta springa skulle förmågan att springa upphöra. Så sker plötsligt en mutation hos en människa som gör henne bättre på att springa. Hennes barn blir bättre än de andra och de hittar mer mat och får fler friska barn än övriga. Om denna mutation ägt rum i skogen hade mutationen kanske minskat chansen att överleva. Kanske man kan se det som att de bästa epigenetiska uttrycken har en större chans att tillgodogöra sig denna mutation, eftersom de kortsiktigt överlevt bäst på savannen. Men det strider inte mot evolutionsteorin och det handlar inte om Lamarckism.

Videon nedan sammanfattar epigenetiken väldigt bra.

Livet är en pjäs berättad av en dåre
Får några år sedan såg vi en pjäs av Shakespeare i regi av Lars Norén. Pjäsen utspelade sig på en utomhusteater på Gotland. Den var underhållande och modern. Det var Shakespeares pjäs, men den var mycket olik den ursprungliga uppsättningen för drygt 400 år sedan. En pjäs kan spelas och tolkas på olika sätt, men själva stommen - dess DNA - är densamma. Det är uttrycket som skiljer de olika uppsättningarna åt.

På samma sätt har vi en stomme av DNA som bygger upp våra kroppar och styr vårt beteende. Men vi är inte fastkedjade, vi kan uttrycka vårt öde på olika sätt. Jag kan inte springa lika snabbt som Usain Bolt eller hoppa två meter, men jag kan springa och äta mina grönsaker och därmed påverka epigenetikens mekanismer så att dåliga delar av mitt DNA tystas ner och goda delar väcks upp. Det är otroligt och stort för mig och kanske påverkar de val jag gör mina barn och barnbarn, men i det stora hela är det slumpen som råder.

Hvorfor arv er rarere enn vi trodde...